I skrivande stund är jag

...är jag 41 år. I sommar, då blir det Vildmarksskolas 9:e år!
Efter att jag genomfört lumpen gick jag en kurs som vildmarksguide i Åre. Därefter har äventyren rullat på. Tävlingar, långturer i Lappland, kurser i expeditionsmedicin i Namibia, Costa Rica och Norge, för att inte nämna alla de dagliga äventyren från ambulansen där jag arbetar som ambulanssjuksköterska. Jag trivs allra bäst i naturen, på havet eller i skogen. Med Vildmarksskola vill jag förmedla den glädjen och det lugn jag själv känner i naturen.

Ett centralt tema i mitt liv är utveckling; jag vill växa som person och jag vill att Vildmarksskola utvecklas med mig. 2019 läste jag vidare till terapeut med inriktning på KBT. Under utbildningen på Svenska Institutet för kognitiv psykoterapi förstod jag varför Vildmarksskola är så uppskattat. Det är tack vare att jag tillgodosett deltagarnas grundläggande känslomässiga behov i en miljö vi är skapta för; naturen.

Fram till dagens datum har jag genomfört fyra Ironman (Sverige, Spanien, Malaysia & argentina), en ÖtillÖ och Kungsleden har jag skidat två gånger (en vinter försökte jag cykla med fatbike men kom bara till Kvikkjokk. En annan gång på skidor men fick avbryta på grund av för dåligt väder).

Skulle jag ge mig på att sammanfatta mina erfarenheter i en mening så skulle det låta så här:
Rörelse i naturen, själv eller med trygga individer, främjar fysiskt och psykisk välmående, utveckling, glädje & psykisk motståndskraft.

Jag har mängder med syskonbarn (18 stycken och det tog 30 sekunder att räkna upp alla namn). Under sommarloven har vi äventyrat mycket tillsammans, det var vid ett sådant tillfälle som jag bestämde mig för att starta Vildmarksskola.

Det första äventyret - Iden om Vildmarksskola föds

Då var vi en liten grupp syskon och syskonbarn. Vi skulle springa på Järflotta, från södra udden till en av de långgrunda sandstränderna på mitten av ön. För det mesta var det lugn löpning över stock och sten, ibland blev det klättring upp för små branter, ibland hopp över små stup. Självklart skrubbades ett och annat knä och kanske en handflata, fast det var inte värre än att vi snart kunde sätta av igen. Efter en och en halv timma var vi framme vid vårt mål, den fina sandstranden där några av barnens föräldrar väntade. Barnen var glada och berättade stolt om sina äventyr. När vi kom tillbaka till Torö, där vi har landställe, gjorde ett av syskonbarn något oväntat. Han gick direkt och hämtade sitt täcke och kudde, gick förbi föräldrarna och ut till en av gäststugorna. Han hade aldrig tidigare vågat sova ensam, men nu var det dags. Det var otroligt häftigt att se! Det korta äventyret på Järflotta hade skapat ökad självkänsla och gjorde att en pojke växte och vågade prova något han aldrig tidigare gjort.

Jag är övertygad om att naturen är den bästa miljön för att barn ska utvecklas och lära känna sig själva. Naturen behandlar alla lika. Ett barn med mycket energi väljer kanske en brantare väg än ett barn som är mer försiktigt. Oavsett är tillfredsställelsen och belöningen densamma.

Naturen i Sverige bjuder på ett smörgåsbord av upplevelser. Den har barr som kan stickas, brännässlor som kan brännas, mossa som är mjuk, stenar som är hårda, havet som är blött och sommarluften som är varm. Och medan vi vistas i naturen och har fullt upp med att uppleva allt kring oss gör vi det som kroppen är skapad för. Den rör sig. Rörelse gör att vi utvecklas motoriskt. Och med ökad kroppskontroll följer ökad självkänsla och självinsikt. Vi lär oss också att fungera i grupp, genom att visa vägen för andra och genom att följa andra. Dessutom sover vi bättre om natten och att maten smakar så mycket godare.

Grunden till Vildmarksskolas framgång tror jag kan stavas trygghet i naturen. När vi vuxna visar vägen i naturen och skapar en känsla av trygghet, då utvecklas och växer våra barn på bästa möjliga sätt. Det är också min vision med Vildmarksskola, att barn ska vara trygga i sig själva, i grupp och i naturen.

Allt det här vill jag att ditt barn skall få uppleva! 

Axel Moberg