På Gårdsfjärden

På Gårdsfjärden

När du pratar med en grupp se till att de har solen i ryggen så att de enkelt kan se dig och inte distraheras av solen.

När du pratar med en grupp se till att de har solen i ryggen så att de enkelt kan se dig och inte distraheras av solen.

Efter Dragets kanal mot Sågviken

Efter Dragets kanal mot Sågviken

Gemensamt ordnar vi maten

Gemensamt ordnar vi maten

Vandring på Järflotta

Vandring på Järflotta

Paddling mot Sågviken

Paddling mot Sågviken

Vikstensturen

Ett samarbete mellan Vildmarksskola och Oskar Kihlborgs Äventyrsakademin. En tredagarstur med två tältnätter; från Viksten till Nynäshamn. Målet med Vikstensturen var att utveckla ett äventyr för ungdomar i skärgården; ett äventyr som går att återskapa för alla ungdomar i Sverige, oavsett bakgrund, oavsett naturtyp. Med trygga och erfarna ledare kommer ungdomarna att röra sig under en längre tid ute i naturen, till fots och med SUP, oavsett väder.

Nedan följer en dagbok för er så att ni kan få en inblick i hur vi hade det under

turen.

Dag 1

Örudden, Järflotta.

Kulingvindar och vågor satte stop för oss att ta oss till Viksten där vi hade planerat att spendera den första natten. Säkerheten går alltid först och med tanke på det slog vi istället läger på Örudden. Vi hämtade upp barnen på Torö och hade en snabb pratstund innan vi gav oss av med båt. Efter två omgångar av langen-går, land till båt och båt till land, samt lite bärande var det dags för en ordentlig genomgång:
Vad var målet med turen?
Vilka regler gäller?
Vart reser vi tältet och vart går vi på toaletten?

Därefter hjälptes vi åt med de gemensamma uppgifterna som att till exempel pumpa SUPen, resa tält och rulla ut sovsäckarna för natten. Efter det fick ungdomarna utforska Örnudden fritt i par och vi övade också på att paddla på SUPen. Kvällsmaten hackades och skivades gemensamt och stektes sedan på stekhällen vi haft med oss, riktig campinglyx! Vid kl 22:00 låg alla i tältet och efter en halvtimme var det tyst.

Dag 2

Strömskär och Dragets kanal.

Efter det obligatoriska letandet efter strumpor (de återfanns i, under och utanför tältet) var sex sömndruckna ungdomar redo för frukost. Gröt och smörgåsar. När alla ätit berättade jag och Oskar vad som skulle hända här näst. Båttur till Strömskär för att hjälpa Skärgårdsstiftelsen med att plocka skräp. På vägen dit hittade vi en söderprick som slitit sig i vågorna dagen innan (tur att vi bytte tältplats). På Strömskär delade vi upp oss i två grupper och följde kusten runt åt olika håll. Utrustade med plastpåsar satte vi av. På Strömskärs södra sida möttes vi åter i en liten bukt med stora stenar. I alla skrevor fanns frigolit av olika storlek. Plastpåsarna vi hade med oss fylldes och vi fick skicka två löpare till båten för att hämta alla sopsäckar de kunde hitta. På 30 min hade vi fyllt även dessa och det fanns fortfarande mycket skräp kvar. En tråkig syn. I båten på väg tillbaka blev de flesta av oss blöta i dyningarna. En av ungdomarna som inte sovit så bra började bli kall. När vi kom tillbaka till Järflotta satte vi snabbt igång att grilla korv.

Under hela Vikstensturen hade vi tur med vädret, det var bra väder första dagen, lagom vågor för att göra båtfärden till Strömskär spännande och nu lite sol för att värma oss. Efter lunch var det dags för paddling. Det blåste fortfarande friskt sydligt och paddlingen var enkel. Oskar var med på SUPen och jag följde efter i följebåt. Det viktigaste med alla turer och expeditioner är alltid säkerhet. Säkerhet är en grundförutsättning för att vi ska kunna känna oss trygga, och känner vi trygghet kan vi läka och växa som människor. I den här stunden, om något hade hänt, hade jag varit framme med följebåten på tio sekunder. Hade jag av någon anledning inte kunnat det så fanns Oskar på SUPen med barnen hela tiden. Barnen hade självklart också flytväst på sig. Genom att öva och alltid planera med ödmjukhet och flexibilitet i åtanke är det mycket osannolikt att någon allvarlig olycka händer. Saker kommer alltid hända, det är något som vi inte kan eller bör planer bort. Är vi förberedda på att det ska hända något stannar det oftast där och utvecklas aldrig till en olycka.

Paddlingen gick snabbt och gruppen var snart framme vid Dragets kanal. Vädret skiftade från vind till regn och den sista delen av paddling var blöt och kall. Turens andra tältplats blev Sågviken, en vacker och väldigt enkel tältplats. Stora platta ytor med gräs, sand och barr. Den här gången gick det betydligt snabbar att resa tältet. Som vanligt när jag är ute med grupper imponeras jag över hur snabbt det går för både gruppen och individen att utvecklas. Oskar och jag hade märkt det under dagen, saker skedde snabbare och med mindre friktion, gruppen utvecklades.

Efter det att alla gemensamma uppgifter var klara fanns det åter tid för egna utflykter. Jag tycker det är en härlig stund, när allt är färdigt och förberett och det finns tid för lek och utforskning. Några täljde spjut och hade kasttävling i vanligt ungdomsmanér medans andra pratade och gick runt i vattnet med uppkavlade byxor. Några hade längtat efter att försöka göra upp eld med tändstål. Efter en längre tids omsorgsfullt insamlande av kvistar och mycket arbete med stålet började det ryka. När det brann hade vi samling runt brasan. Vad har vi gjort idag? Hur var det? Vilken väg ska vi välja imorgon? Den yttre eller den inre vägen? Hur ser vädret ut? Var ska vi fika? Vem ska vara ledare? Att vara ute på tur innebär ständigt små beslut. Ungdomarna blev snart hungriga och det löstes med hamburgare. Efter middagsmålet tog vi en tur på Järflotta och tittade på kanonen och alla gamla skyttevärn. Vädret var vackert och det var skönt att ströva runt. Det blev kallt på kvällen och vi behövde inte uppmana någon att gå och lägga sig. Efter en natt i tält och en dag med paddling, vandring, aktiviteter, bärande fungerar sömnen utmärkt som drivkraft för att gå till sängs i tid.

Dag 3

Sista lägret och paddling på Gårdsfjärden

Alla sov fenomenalt andra natten och stämningen var mycket god vid frukost. När jag är ute och tältar brukar jag oftast sova mindre bra första natten. Lite ovant, kanske lite för varmt eller kallt, någon ojämnhet under liggunderlaget. Andra natten däremot är tvärtom, lite sömnskuld från natten innan garanterar en djupare sömn. Det var exakt det som hände även den här dagen. En ungdom som sovit dåligt och kämpat med hemlängtan dagen innan vaknade utvilad med glada ögon. Även fast vi hade gott om tid och vare sig jag eller Oskar jagade på ungdomarna packades allting undan betydligt snabbare än dagen innan. Återigen igen ett tecken på en grupp ungdomar som lärt sig samarbeta, kryddat med lite kraft från tanken av att vara på väg hem. Paddlingen från Örudden till Sågviken dagen innan gick fint och sista sträckan till Nynäshamn ville gruppen paddla själva utan vuxenledare med på SUPen. Gruppen med ungdomar från Äventyrsakademin har som mål att om ett år paddla en flotte som de själva byggt av PET-flaskor nästa år. Nu var det dags för en skarp övning inför den strapatsen. Gruppen kom överens om att byta ledare vid tre tillfällen. I början var vinden rakt emot SUPen och paddlingen var tung. Men så hjälpte vädret till även den här dagen, när gruppen passerat mellan Ekholmen och Gummerholmen mojnade vinden och solen kom fram. Det blev snabbt varmt och enkelt igen. På vackra Knappelskär blev det paus och fika, alla fick hugga i och hjälpa till att lyfta SUPen över stranden, ned på andra sidan.

Fördelarna med att låta gruppen förflytta sig med SUP är många. Det är trångt ombord och respekt är en förutsättning för att det ska fungera. Det är enkelt att komma åt varandra med paddeln och konstant kommunikation är nödvändigt; varje gång vi stannar, för fika eller toalettbesök. behöver alla hjälpas åt. Lyfter inte alla SUPen då kommer den inte upp. Alla blir delaktiga och ansvariga för att det ska fungera. Den friktion som lätt uppstår i en grupp när inte alla “drar åt samma håll” är ännu en av fördelarna.Ungdomarna lär sig vikten, den initiala frustrationen och den senare glädjen, av att få vara del i och gemensamt föra gruppen framåt. Efter rasten var det endast kvar en kortare sträcka där vi skulle möta upp föräldrarna. I rasslande takt lyftes SUPen upp, tömdes på luft och rullades ihop. Följebåten tömdes på väskor, liggunderlag och udda strumpor. En av ungdomarna som hade brottats med hemlängtan kvällen innan kommer fram och frågar om vi inte kan paddla mer.

Helt enkelt, en tur som vi gärna skulle göra om igen!

/Axel & Oskar